Det har varit 4 riktigt tuffa år ska gudarna veta! Jag har inte haft någon på utbildningen som jag varit med privat sett också som en del andra, även om jag uppskattat mina klasskamrater. Jag har varit yngst med massor av äldre med familjer vilket har stundtals varit jobbigt och det har krävt att jag anpassat mig rejält och många ggr bitit ihop då jag kanske inte känt att min röst räknat. Jag har aldrig velat åka på innedagarna i Karlstad och alltid tyckt det varit jobbigt att vara där då många varit mycket starkare och duktigare än mig i ämnena eftersom jag inte haft ett brinnande intresse för no-ämnena och ingen tidigareerfarenhet av yrket. Detta har gjort att jag känt mig låg och dålig men nu kom chocken. Jag fick gå ut med knuten näve och flaggan i topp!! F**n va jag är bra känns det inombords. Jag har bevisat för mig själv att jag kan och har nu kunnat tacka mina föräldrar och morföräldrar med ett bra betyg för allt de gjort för mig under dessa 4 år!

Nu längtar jag till helgen då jag ska umgås med Linnsan som jag älskar som min egna syster! Finns det något bättre än att ha dem som betyder så mycket nära en?